Kraftigt motstånd mot lönesänkningen på Scania

Metallklubbarna på Scania sa i allmänna medlemsomröstningar till slut ja till att teckna ett lönesänkningsavtal med företaget. Med tanke på de hårda påtryckningarna och den intensiva press som arbetarna utsatts för är det beundransvärt att nära 2000 metallare ändå röstade nej.

Lönesänkningsavtalet går i korthet ut på att samtliga anställda går ner på fyradagarsvecka med 90 procent av lönen.

Många frågetecken
Mot detta lovar företaget att inte lägga några varsel innan årets slut. Frågetecknen kring avtalet är många och facket menar att lönesänkningen kommer att hamna på 15-16 procent.  Avtalet omfattar 6000 metallarbetare och lika många tjänstemän.
Scanias vd Leif Östling lanserade sitt ursprungliga förslag till avtal i mitten av april månad. Förslaget låg i linje med det allmänna lönesänkningsavtal som IF Metall och Teknikföretagen slutit i mars.

Samstämmigheten bekräftades av att Leif Östling valdes till ny ordförande för Teknikföretagen tisdagen 5 maj.
Men de tre metallklubbarna på Scanias tillverkningsenheter i Sverige ställde sig avvisande. Verkstadsklubben i Södertälje hade hissat varningsflagg redan i mars och ansåg att hela idén var dålig.

Tjänstemannafacket Unionen sade dock ja efter en allmän medlemsomröstning.

Metallklubben på anläggningen i Södertälje kallade till ett stort medlemsmöte onsdagen 6 maj för att diskutera frågan.
Dagen innan ordnade företaget informations- och arbetsplatsträffar där chefer och arbetsledare ivrigt argumenterade för lönesänkningsförslaget. Arbetarna uppmanades att gå på fackmötet för att tala och rösta för företagets bud.

– Det kom över 600 personer, säger en representant för en av fackets gruppstyrelser. Vi hade ingen möjlighet att göra en fullständig medlemskontroll i dörren.

På mötet redogjorde klubbstyrelsen för sitt agerande och varför den avvisat företagets bud. Många frågor ställdes. Olika argument för och emot diskuterades.

Till slut väcktes frågan om en allmän medlemsomröstning. Mötet beslöt att rösta om saken.

– Endast ett fåtal, fem till tio, personer röstade för att lönesänkningsförslaget skulle ut på allmän omröstning, fortsätter samma arbetare. En överväldigande majoritet var emot. Vi hade ju redan ett stormöte.

Kollektiv kamp
Arbetarna valde därmed den kollektiva kampens väg. Frågan om lönesänkningsavtalet avgjordes på ett gemensamt stormöte och inte med enskilda beslut där arbetarna isolerades från varandra.

Dagen efter fackmötet hade Scania bolagsstämma på Scaniarinken i Södertälje. Metallfacket delade ut flygblad där de uppmanade aktieägarna avstå en del av sin aktieutdelning.

Med detta skulle företaget spara 300 miljoner vilket grovt motsvarade lönesänkningsbudet. Aktieägarna sa irriterat nej och röstade för en utdelning på 2000 miljoner till sig själva.

Arbetarnas kollektiva ställningstagande för fackstyrelsens linje fick borgarpressen att gå i taket.

Hård press
Centerpartistiska Länstidningen i Södertälje hetsade med löpsedlar och rubriker och målade upp bilden av att arbetarna blivit svikna av facket som inte accepterat Scanias förmånliga bud. Inte bara Scanias, utan hela Södertäljes framtid låg i vågskålen.
Pressen på Metallklubbarna var hård och när företaget hotade med stora varsel gav fackstyrelsen i Södertälje till slut vika i fråga om medlemsomröstning.

Med start måndagen 11 maj genomfördes allmänna omröstningar bland IF Metalls medlemmar på Scania i Södertälje och Oskarshamn samt dotterföretaget Ferruform i Luleå. Detta betydde emellertid inte att borgerlighetens påtryckningar bedarrade.

Samma dag som omröstningarna inleddes slogs företagets hot om ett storvarsel upp på förstasidan i Länstidningen i Södertälje. Mönstret med arbetsplatsträffar och informationsmöten upprepas i Oskarshamn och Luleå.

– Vi ställdes inför två alternativ, berättar Robin Svensson, bilarbetare på Scania i Oskarshamn. Valde vi alternativ ett skulle vi få behålla jobben med sänkt lön och arbetstid. Valde vi alternativ två kunde vi räkna med varsel.

– Vi fick absolut inte blanda ihop aktieägarnas pengar med företaget, fortsätter han. Men det är ju arbetarna som arbetar ihop vinsten och därmed utdelningen. Aktieägarna bryr sig egentligen inte om företaget. De är bara intresserade av pengarna.

Från både Södertälje och Oskarshamn rapporterar arbetarna om hur företagets småpåvar utnyttjat sina chefspositioner till att gå på arbetarna och ställa dem mot väggen en och en. Ska du rösta Ja eller Nej? Vill du behålla jobbet eller ej?
Resultatet av omröstningarna offentliggjordes i slutet av veckan. Som av en händelse meddelar EU-kommissionen på fredagen 15 maj att Scania tilldelas 125 miljoner kronor ur den Europeiska Socialfonden, ESF. De sökta pengarna ska gå till företagets utbildningssatsning under krisen.

Lönesänkningsavtalet skrevs slutligen under av företaget och de fackliga organisationerna måndag 18 maj.

JOHAN WIMAN
Proletären nr 21, 2009

Fakta: Lönesänkningsavtalet
• Det sk krisavtalet innebär att fyradagarsvecka införs från och med 1 juni. Grundlönen sänks med 10 procent, men det verkliga lönetappat förväntas bli över 15 procent, enligt fackliga företrädare. Företaget förbinder sig att inte lägga några varsel innan årets slut.

• Avtalet beräknas spara 300 miljoner kronor åt företaget.

• Avtalet gäller 6000 metallare och 6000 tjänstemän i Sverige.

Medlemsomröstningarna
På Scania i Södertälje arbetar omkring 3000 metallare. Av dessa röstade 2502. Valdeltagande var 88,5 procent. 1503 arbetare, 60 procent, sa Ja till lönesänkningsavtal. 992 arbetare, 40 procent, sa Nej.

• På Scania i Oskarshamn arbetar 1500 metallare. Valdeltagande var 80,5 procent. 53 procent av arbetarna sa Ja till lönesänkningsavtal. 46 procent sa Nej. Ja-sidan vann med 95 röster.

• På Ferruform i Luleå arbetar 550 metallare. Valdeltagandet var 90,5 procent. 70 procent sa Ja till lönesänkningsavtal. 30 procent sa Nej.

Scanias vinst
Scania gjorde en vinst på 164 miljoner kronor första kvartalet i år. 2008 gjorde företaget en vinst på 3,5 miljarder kronor första kvartalet.

• Vinstminskningen motsvarar ett ras i orderingången på 70 procent och i leveranserna med 41 procent.

• Årets aktieutdelning är 2 kronor och 50 öre per aktie eller sammanlagt 2000 miljoner kronor.